
Elin Eriksson är med i ISO:s expertgrupp som tar fram standarden.
Under SIS-årsmötet i Stockholm i slutet av november kom det fram att klimatkompensering med hjälp av externa klimatprojekt inte kommer att kunna räknas av från fotavtrycket. Det får istället redovisas separat. Om koldioxidlagring är aktuellt så kan detta komma att tas med i fotavtrycket som framtida klimatutsläpp, men enbart de mängder som är verifierade av en oberoende granskare. Specifik elanvändning ska anges om det är möjligt, annars är det den nationella elmixen som gäller. För företag som har tillverkning i olika länder och därmed olika utsläpp från elanvändningen är det upp till dem själva att avgöra om de vill beräkna nationella eller exempelvis europeiska fotavtryck beroende på var fabrikerna är belägna och vilken marknad man vänder sig mot.
Utgångspunkten för ISO:s avvägningar av vilka klimatutsläpp som är relevanta är en tidshorisont på 100 år, GWP 100.
- Det gör att vi ställer oss tveksamma till tillgodoräknande av klimatvinster från koldioxidlagring i produkter som har en kort livslängd. Däremot för långlivade produkter som byggnader kan det vara en annan sak, det har vi inte diskuterat tillräckligt ännu, säger Elin Eriksson på IVL Svenska Miljöinstitutet som sitter med i den internationella ISO-kommittén som är i färd med att ta den globala standarden för koldioxidfotavtryck.
Expertgruppen är mer osäker på hur klimatutsläpp från ändrad markanvändning ska tas med, beroende på vilken slags mark som eventuellt tas i anspråk och hur den brukas. Ett annat är hur en konsumentinriktad märkning baserad på koldioxidfotavtryck ska se ut. Det är något som Lotta Silfver på Naturskyddsföreningen är involverad i. Naturskyddsföreningen är egentligen emot renodlade klimatmärkningar men Lotta Silfver sitter ändå med i ISO:s expertkommitté för att kunna vara med och påverka så att standarden för koldioxidfotavtryck blir så bra som möjligt ur klimatkommunikationssynpunkt.
- Den stora frågan förutom utformningen av märkningen är hur företagen ska kunna göra påståenden om att de har minskat sina klimatutsläpp utifrån beräkningar av koldioxidfotavtryck. Det måste vara verifierbara siffror för att kunna göra ett sådant påstående, säger Lotta Silfver.
Hon tror att det kan dröja minst fem år efter att standarden är klar innan tillräckligt många produkter märks med koldioxidfotavtryck för att det ska vara meningsfullt för konsumenterna att jämföra.
- Det beror mycket på hur stort det politiska trycket kommer att bli. I vissa länder som Frankrike där det kommer att införas tuffa krav på klimatmärkning kan det gå fortare, säger Lotta Silfver.
FOTO: Ulf Berglund och Daniel Boman




