Mitt eget bidrag handlade framförallt om näringslivets roll när det gäller att skapa hållbarhet. I vilken omfattning som många av världens företag redan jobbar med detta är okänt för de flesta, även annars välinformerade beslutsfattare. Många av de företag som tidigare var mest kritiserade i debatten kring miljö och socialt ansvar, tillhör idag de som har det mest avancerade arbetet inom hållbarhet. De ligger ofta långt före sina konkurrenter och för den delen också lagstiftare.

Slutsatsen i det visionsdokument som häromåret kom från de internationella storföretagens egen hållbarhetsorganisation, WBCSD, är att det krävs "en radikal förändring" under de närmaste decennierna. Deras förslag innebär bland annat att externaliserade kostnader för koldioxidutsläpp och ekosystemtjänster måste in i resultaträkning och BNP, halvering av utsläpp genom koldioxidsnål teknik och ökad effektivitet i användning av naturresurser med faktor 4 -10. Det är ingen promenad i parken att åstadkomma detta.

Det finns en enorm förändringskraft hos de företag som är engagerade inom hållbarhet. Jag är övertygad om att det bästa — och troligen enda sättet att klara problemen - är att få fram kreativiteten och lösningarna inom näringslivet. Det kräver en politik som är långsiktig och starkt inriktad på att skapa en marknad för hållbarhet. Men politiken måste förstås också vara kopplad till en framsynt lagstiftning som stenhårt skyddar de livsuppehållande systemen i biosfären.