-Vi har upptäckt allt för många felaktigheter, vilket tvingat oss att samla in informationen på egen hand för att kunna vara säkra på att få korrekta uppgifter. Det är en långdragen och mödosam process, säger professor Frank Figge vid Queens University i Belfast till MiljöRapporten.
Felen återfinns även i rapporter som granskats av externa revisorer. Problemet tror Frank Figge ligger i att många fortfarande saknar kunskap om miljöprestanda och utsläppssiffror, vilket gör att få kan eller vågar ifrågasätta felaktigheter. Det leder till att orimliga och felaktiga siffror kan slinka igenom såväl den interna kontrollen som en extern granskning. Han gör en parallell till finansanalytiker som är snabba på att uppmärksamma om ett företag redovisar orimliga vinst- eller omsättningssiffror. En liknande kunskap skulle behövas bland hållbarhetsanalytiker.
-Det kan handla om att enstaka siffror trillar bort, som exempelvis att kton blir ton utan att någon lägger märke till felet. Små misstag ger stora effekter på resultatet, säger Frank Figge.
Att misstagen inte uppmärksammas är enligt hans kollega Tobias Hahn, professor i Corporate Sustainability vid handelshögskolan i Marseille, ett tecken på att alltför få läser hållbarhetsredovisningarna.
-Med tanke på allt arbete som läggs ner är det förvånansvärt få som verkligen läser vad som står i rapporterna. Inom de närmsta fem åren måste de nå ut till betydligt fler, annars tror jag att företagens motivation för att ge ut redovisningarna kommer att sina, säger Tobias Hahn.




