
Björn-Ola Linnér
-Jag har tyckt i flera år att vi forskare ska vara försiktiga med att betona de allra värsta av klimatscenarierna. När IPCC tvingas gå ut och revidera dem spiller det över på mer robust klimatforskning som också börjar ifrågasättas, säger professor Björn-Ola Linnér, föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet.
Lejonparten av det material som ligger till grund för IPCC:s rapporter är vetenskapligt granskat, men det finns en mindre mängd så kallad "grå litteratur" som inte gått igenom granskarnas nålsöga. Det är exempelvis rapporter från myndigheter eller NGO:er. IPCC har bland annat fått kritik för att ha tagit med okontrollerade uppgifter från en studentuppsats och en tidningsartikel om minskningen av isen på bergstopparna i Anderna, Alperna och Afrika samt en rapport från Världsnaturfonden WWF om Himalayas glaciäravsmältning. Dessutom har personmotsättningar mellan klimatforskare och en ovilja vid University of East Anglia att offentliggöra forskningsunderlag, fått stor uppmärksamhet i massmedia, under rubriken Climategate.
IPCC:s ledning har gått ut och sagt att det är beklagligt att ovetenskapliga påståenden kommit med i IPCC:s material, men att felaktigheterna inte påverkat den sammanfattande analysen av klimatforskningen.
-Det är viktigt att uppenbara brister, som exempelvis avsmältningstakten för glaciärerna i Himalaya, kommer fram. Samtidigt har klimatskeptiker utnyttjat detta för att driva en smutskastningskampanj gentemot IPCC, säger Sten Bergström, professor och klimatexpert vid SMHI.
Sten Bergström och Björn-Ola Linnér är ense om att bästa sättet att undvika liknande problem i framtiden är att IPCC skärper kraven så att det främst är vetenskapligt granskat material som tas med. Men att höja ribban leder samtidigt till att viktiga slutsatser riskerar att fördröjas, då det tar tid att få fram vetenskapligt granskat material. IPCC har också fått kritik för att vara för försiktiga i sina uttalanden och för att inte ha med de senaste forskningsrönen i sina sammanställningar. Detta gäller exempelvis höjningen av havsnivån där många anser att man inom IPCC varit alltför återhållsamma. IPCC har diskuterat att tillåta mer "grå litteratur" i framtiden, men efter senaste tidens debatt har diskussionen snarast styrts om till att handla om sådan litteratur ska tillåtas överhuvudtaget.
IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri har även fått kritik från klimatskeptiker för sitt engagemang inom näringslivet och anklagats för att han därmed sitter på dubbla stolar. Han är bland annat vd för The Energy Research Institute, TERI, i Indien och har startat clean tech-företaget GloriOil i Texas. Dessutom är han, och har varit, rådgivare till en rad företag i klimat- och energifrågor. Björn-Ola Linnér tycker att detta är problem, för såväl IPCC som Pachauri själv.
-Personer i en ledande ställning inom IPCC bör inte ha andra engagemang som gör att deras intentioner kan ifrågasättas. Det är i sig olämpligt och kan leda till att deras trovärdighet ifrågasätts, säger Björn-Ola Linnér.
Marianne Lilliesköld på Naturvårdsverket, som ansvarar för den svenska granskningen av klimatforskningen som görs inom IPCC, berättar att det svenska arbetet inte påverkas av den senaste tidens avslöjanden.
-Det går aldrig att helt undvika att felaktigheter kommer med trots en så extremt omfattande granskning som den IPCC gör. Det är inget fel på granskningsprocessen i sig, säger Marianne Lilliesköld.

Björn-Ola Linnér
FOTO: Ulf Berglund och Daniel Boman




