MiljöRapportens logotyp
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
Kalla handen för klimatkompensering men kanske grönt ljus för koldioxidlagring. Det kommer ISO:s expertgrupp att föreslå för den kommande standarden för koldioxidfotavtryck. Den stora utmaningen är hur företag ska kunna kommunicera vilka utsläppsminskningar de uppnått.
Elin Eriksson är med i ISO:s expertgrupp som tar fram standarden.

Elin Eriksson är med i ISO:s expertgrupp som tar fram standarden.

ISO är i full färd med att ta fram en standard för koldioxidfotavtryck, carbon footprint, och därmed skapa en enighet om hur man beskriver varor och tjänsters påverkan på klimatet.

Under SIS-årsmötet i Stockholm i slutet av november kom det fram att klimatkompensering med hjälp av externa klimatprojekt inte kommer att kunna räknas av från fotavtrycket. Det får istället redovisas separat. Om koldioxidlagring är aktuellt så kan detta komma att tas med i fotavtrycket som framtida klimatutsläpp, men enbart de mängder som är verifierade av en oberoende granskare. Specifik elanvändning ska anges om det är möjligt, annars är det den nationella elmixen som gäller. För företag som har tillverkning i olika länder och därmed olika utsläpp från elanvändningen är det upp till dem själva att avgöra om de vill beräkna nationella eller exempelvis europeiska fotavtryck beroende på var fabrikerna är belägna och vilken marknad man vänder sig mot.

Utgångspunkten för ISO:s avvägningar av vilka klimatutsläpp som är relevanta är en tidshorisont på 100 år, GWP 100.
- Det gör att vi ställer oss tveksamma till tillgodoräknande av klimatvinster från koldioxidlagring i produkter som har en kort livslängd. Däremot för långlivade produkter som byggnader kan det vara en annan sak, det har vi inte diskuterat tillräckligt ännu, säger Elin Eriksson på IVL Svenska Miljöinstitutet som sitter med i den internationella ISO-kommittén som är i färd med att ta den globala standarden för koldioxidfotavtryck.

Expertgruppen är mer osäker på hur klimatutsläpp från ändrad markanvändning ska tas med, beroende på vilken slags mark som eventuellt tas i anspråk och hur den brukas. Ett annat är hur en konsumentinriktad märkning baserad på koldioxidfotavtryck ska se ut. Det är något som Lotta Silfver på Naturskyddsföreningen är involverad i. Naturskyddsföreningen är egentligen emot renodlade klimatmärkningar men Lotta Silfver sitter ändå med i ISO:s expertkommitté för att kunna vara med och påverka så att standarden för koldioxidfotavtryck blir så bra som möjligt ur klimatkommunikationssynpunkt.
- Den stora frågan förutom utformningen av märkningen är hur företagen ska kunna göra påståenden om att de har minskat sina klimatutsläpp utifrån beräkningar av koldioxidfotavtryck. Det måste vara verifierbara siffror för att kunna göra ett sådant påstående, säger Lotta Silfver.

Hon tror att det kan dröja minst fem år efter att standarden är klar innan tillräckligt många produkter märks med koldioxidfotavtryck för att det ska vara meningsfullt för konsumenterna att jämföra.
- Det beror mycket på hur stort det politiska trycket kommer att bli. I vissa länder som Frankrike där det kommer att införas tuffa krav på klimatmärkning kan det gå fortare, säger Lotta Silfver.

Av Lisa Ringström
FAKTA
Målsättningen är att ISO-standarden för koldioxidfotavtryck ska vara färdig 2011 och bestå av två delar; en som beskriver metodiken för att kvantifiera växthusgaser och en som hanterar metodiken för att kommunicera resultaten. I början av nästa år kommer ISO gå ett steg längre och dra igång ett arbete för att ta fram en standard för koldioxidfotavtryck för organisationer.
© MiljöRapporten   Tel: 08-234710   Mail: redaktionen@miljorapporten.se
Miljömålen
Det blir inga nya pengar för att Sveriges miljömål ska kunna uppfyllas. Miljömålen omformuleras och Miljömålsrådet skrotas. Naturskyddsföreningen är kritisk till regeringens förslag om hur miljömålsarbetet ska förändras.
Havsmiljö
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
Företagsgranskning
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Flyg och miljö
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
Miljöforskning
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Redovisningar
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Miljöbilar
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Redovisningar
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Klimatforskning
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler.  Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
Avfall
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
2010-02-19 09.54
IKEA storsatsar på FSC
Hållbart skogsbruk
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Granskning
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI,  använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
Miljökommunikation
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
Utsläppshandel
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
Klimatneutralitet
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Klimatneutralitet
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
Klimatavtalet
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
Klimatavtalet
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Myndigheters miljökrav
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Investerarkrav
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
Kemikalier
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
Hållbarhetsredovisning
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
Hållbarhetsredovisning
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
Klimatkompensation
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
Klimatkompensation
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
2010-01-12 06.03
SAS ändrar strategi för klimatkompensation
Klimatkompensation
2010-01-08 15.33
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing  
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet





MiljöRapporten har under en tid granskat miljöledningssystem och lyft fram forskarkritik mot exempelvis ISO 14 001. Vi har också granskat redovisningsstandarden GRI, som av olika skäl slagit igenom bland svenska företag, medan det internationella intresset varit betydligt svalare. Reaktionerna på detta har varit intressanta. Ett fåtal har hört av sig och varit kritiska. En reaktion har varit att vi sysslar för mycket med ifrågasättande, och istället borde lyfta fram goda exempel. Ni borde ha en "mer positiv attityd till miljöarbetet", skrev en miljöforskare till oss. »
Allt fler företag väljer att slopa den tryckta hållbarhetsredovisningen till förmån för hemsidan. Interaktiv design, smarta presentationer och lägre kostnader får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben. Det tryckta formatets begränsningar lockar inte längre.    »
- Klimatsmart livsmedelsproduktion
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Nyhetsbrevet MiljöRapporten är en fristående publikation som har inlett ett samarbete med Sveriges största forskningsinstitut för miljö- och hållbarhetsfrågor, IVL Svenska Miljöinstitutet. »
I 20 år har MiljöRapporten hjälpt sina prenumeranter att följa med i utvecklingen på miljöområdet. Under 2010 firar vi detta med en rad aktiviteter - följ MiljöRapporten under vårt jubileumsår! »
© MiljöRapporten   Box 101 77   100 55 Stockholm   Tel: 08-234710   Mail: redaktionen@miljorapporten.se
Volvo Environment Prize
IVL Svenska Miljöinstitutet
Mistras forskning löser morgondagens miljöproblem!
IVL Kunskap
GoodPoint AB