-För många tjänsteföretag är det onödigt att införa ett miljöledningssystem, de kan jobba lika effektivt utan, säger Thomas Zobel, som står bakom rapporten.
Thomas Zobel
Thomas Zobels forskning har inriktats på att jämföra en större mängd företag och istället för subjektiva bedömningar använda hårda fakta. I det här fallet offentlig statistik över företagens miljöpåverkan i form av till exempel utsläpp, resursförbrukning, energiförbrukning och avfallsmängder, uppgifter som företag med tillståndspliktig verksamhet måste redovisa. Dessa studier är överlag inte så positiva som de mindre fallstudier som gjorts.
-Vi förväntade oss att de certifierade företagen skulle ha minskat sin miljöpåverkan snabbare än de som inte är certifierade eftersom ett av kraven i miljöledningsystemet är att företagen ska förbättra sitt miljöarbete, men vi kunde bara se så små skillnader att vi inte kan säga säkert att det är så, vi kan bara misstänka att det finns skillnader, säger Thomas Zobel, institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå universitet.
Skillnaderna som upptäcktes gav en motstridig bild. Företagen som inte var certifierade hade jobbat hårdare med att minska utsläppen till luft och minska företagets totala miljöprestanda. De certifierade bolagen hade å andra sidan varit bättre på att minska sin energiförbrukning och sin avfallsmängd.
-Förklaringen kan vara att de har bättre översikt genom miljöledningssystemet och därför fokuserar hårdare på satsningar som sparar pengar, till exempel att minska energiförbrukningen och mängden avfall. De ej certifierade företagen kanske fokuserar mer på utsläpp till luft för att det ingår i deras tillståndsvillkor och att de i avsaknad av ett miljöledningssystem inte ser den ekonomiska potentialen lika tydligt, säger Thomas Zobel.
Orsaken till att det kanske egentligen inte är några skillnader på företagens miljöförbättringar kan vara att de tredjepartscertifierare som ska se till att företagen verkligen gjort miljöförbättringar innan de reviderar miljöledningssystemet inte ställer tillräckligt tuffa krav.
-Jag vet inte om det är så, men det är ett intressant forskningsområde. Det är helt klart olyckligt att de inte har någon drivkraft att underkänna ett företag — då förlorar de ju en kund, säger han.
Han säger också att det kan finnas små skillnader mellan företagen som inte upptäckts.
-Det hade kanske varit tydligare om vi hade jämfört 1000 företag istället för som nu lite över 100 stycken, säger Thomas Zobel.
Han ifrågasätter trenden att tjänsteinriktade företag och offentliga aktörer som kommuner och myndigheter inför miljöledningssystem.
-Systemet är uppbyggt för ett industriföretag med stora utsläpp till luft och vatten. För ett tjänsteföretag är det onödigt, de kan ha ett lika effektivt miljöarbete utan ett miljöledningssystem. Jag tycker att man kan ifrågasätta om till exempel Naturvårdsverket ska vara certifierade, det kräver mycket arbete och pengar i förhållande till vad det ger.
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
IPCC granskas av vetenskapspanel ...
Stefan Edman optimistisk om Östersjöns framtid ...
Mindre flaska ger Coca-Cola lägre koldioxidutsläpp ...
Fortums laddbilsprojekt gav liten miljöbesparing ...
Regeringskansliet deltar i Earth Hour ...
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler. Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI, använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
Knappt en procent av SAS cirka 40 miljoner resenärer koldioxidkompenserar sin resa. Nu ändrar SAS strategi för att få fler att klimatkompensera.
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
