Camilla Nyqvist leder arbetet på AstraZeneca
I ISEP ingår förutom att kontrollera miljöprestanda att studera företagets organisation, säkerhetssystem, underleverantörer, problemlösningsförmåga och företagskultur. Arbetet inom ISEP fungerar numera som förebild när andra delar av AstraZenecas produktion ska läggas ut på leverantörer. Idag finns det ett 20-talpersoner inom hela AstraZeneca-koncernen som är certifierade att leda ISEP-inspektionerna. Den som ytterst leder inspektionsarbetet är Camilla Nyqvist. Hon bär titeln Governance Lead och är den som ansvarar för processen som används vid utvärderingen av AstraZenecas underleverantörers tillverkning av läkemedelssubstanser.
-Vi är nog ovanligt mycket inne och petar i våra underleverantörers verksamhet jämfört med andra läkemedelsföretag. Det tror jag att jag kan hävda, säger Camilla Nyqvist, som har jobbat närmare ett decennium med att granska och inspektera AstraZenecas underleverantörer.
Bara fem i varje land klarar nålsögat
Genom åren har AstraZeneca granskat fler än 50 i företag i Kina och 50 i Indien. För fem år sedan inleddes det första samarbetet i Indien. Omkring fem företag per land har klarat att komma igenom nålsögat och är i dag underleverantörer till AstraZeneca. Det finns säkerligen fler tillverkare i Indien och Kina som skulle klara miljö- och säkerhetskraven, men AstraZeneca har beslutat att inte samarbeta med fler än högst tre till fem företag i respektive land.
-Vi vill jobba långsiktigt med ett fåtal företag som vi verkligen lägger ner tid och energi på. För oss handlar det om ett åtagande på minst 10-20 år. Det hela har gått ifrån traditionella inköp till att mer likna partnerskap, säger Nicklas Westerholm, globalt ansvarig för AstraZenecas outsourcing av tillverkningen av aktiva läkemedelssubstanser.
Han arbetar, tillsammans med ytterligare 64 personer på Global API Supply, den avdelning som hanterar outsourcingen av aktiva läkemedelssubstanser, API (Active Pharmaceutical Ingredient).
AstaZeneca utvärderar sina underleverantörer med ett eget inspektionssystem
-Orsaken till outsourcing är givetvis att effektivisera produktionen och reducera kostnaderna, men det handlar även om få tillgång till ny kompetens och andra tillverkningstekniker, säger Nicklas Westerholm.
Välkomnar miljödebatt
Camilla Nyqvist och Nicklas Westerholm välkomnar den debatt som uppstod efter att Joakim Larsson och hans forskarkollegor i Göteborg visade på problemen med höga läkemedelsutsläpp i Hyderabad i Indien. Den har lyft upp frågan inom branschen om kontroll av underleverantörer på ett välbehövligt sätt och även gett dem draghjälp i det interna arbetet. AstraZeneca har två underleverantörer i det berörda industriområdet i Hyderabad och kan inte med full säkerhet veta att de inte bidragit till de miljöstörande utsläppen som forskningsrapporten redovisar, då utsläppen från nittiotalet fabriker renas i ett och samma reningsverk.
-Vi har sett till att öka kontrollen i de berörda fabrikerna som dessutom har egna reningsverk, säger Nicklas Westerholm.
Två kontraktstillverkare, en i Europa och en i Indien, deltar i ett pilotprojekt där AstraZeneca tar egna prover på mängden läkemedelsrester innan och efter att processvattnet behandlats i reningsverk. På så sätt vill AstraZeneca få bättre kontroll på hur väl reningen fungerar.
En central del i kontrollen av underleverantörer är att ha folk på plats. AstraZeneca har kvalitetspersonal på plats i Asien vid tre kontor - ett i Japan, ett i Kina och ett i Indien. Vid varje kontor arbetar ett 10-tal personer.
-Att ha personal i länderna med lokal kännedom om marknaden och leverantörerna är extremt viktigt för oss, säger Nicklas Westerholm.
I samarbetet med underleverantörerna försöker AstraZeneca även ha koll på hur deras underleverantörer uppför sig och kräver därför transparens i leverantörskedjan. I underleverantörsavtalen slås fast att om en underleverantör vill byta ut delar av sin tillverkningsprocess eller byta underleverantör så måste AstraZeneca informeras om detta. Därefter kan AstraZeneca kräva information om vad bytet kan ge för konsekvenser.
-Vi försöker jobba med företag som har ett liknande sätt att utvärdera sina underleverantörer som vi. Vi uppmuntrar dem att använda våra verktyg för att kontrollera underleverantörerna, säger Nicklas Westerholm.
Underleverantörerna slår AstraZeneca på fingrarna
AstraZeneca införde 2007 koncernövergripande miljömätetal, som samlas inom begreppet "environmental footprint". Nicklas Westerholm påpekar att arbetet med att mäta och målsätta företagets påverkan i termer av miljöfotavtryck är i sin linda, där AstraZenecas fotavtryck i nuläget omfattar mängden avfall (både läkemedelsrester och vanligt avfall) samt koldioxidutsläpp relaterade till energianvändningen. Centralt är att miljömålen kopplade till fotavtrycken måste uppfyllas oavsett om det handlar om verksamheter inom koncernen eller hos en underleverantör. Mätningarna hittills visar att underleverantörerna gör bättre ifrån sig på avfallssidan, de generar mindre mängd avfall vid tillverkningen av läkemedelssubstrat.
-En förklaring till detta kan vara att många av våra underleverantörer är mycket kostnadsmedvetna. De satsar på att öka återvinningen och att ta hand om de dyrbara substraten, säger Camilla Nyqvist.
Underleverantörerna får finna sig i att ibland behöva göra vissa investeringar för att klara AstaZenecas miljökrav. Men för att arbetet ska komma vidare försöker AstraZeneca även lyfta miljöfrågan på ett mer allmänt plan i lågprisländerna. I maj i år ordnade AstraZeneca en miljökonferens i Kina. Förutom underleverantörerna var även kinesiska politiker och myndighetsrepresentanter inbjudna. Då passade AstraZeneca på att berätta vilka krav de ställer på nuvarande och framtida samarbetspartners, särskilt när det gäller reningssystemen från de fabriker som anlitas.
-Vi vill bidra till ökad miljömedvetenhet och samtidigt berätta om vad vi ställer för krav. För en del är det här ganska nytt, säger Nicklas Westerholm.
Det blir inga nya pengar för att Sveriges miljömål ska kunna uppfyllas. Miljömålen omformuleras och Miljömålsrådet skrotas. Naturskyddsföreningen är kritisk till regeringens förslag om hur miljömålsarbetet ska förändras.
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler. Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI, använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
SAS ändrar strategi för klimatkompensation
Klimatkompensation
2010-01-08 15.33
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
