Camilla Nyqvist leder arbetet på AstraZeneca
I ISEP ingår förutom att kontrollera miljöprestanda att studera företagets organisation, säkerhetssystem, underleverantörer, problemlösningsförmåga och företagskultur. Arbetet inom ISEP fungerar numera som förebild när andra delar av AstraZenecas produktion ska läggas ut på leverantörer. Idag finns det ett 20-talpersoner inom hela AstraZeneca-koncernen som är certifierade att leda ISEP-inspektionerna. Den som ytterst leder inspektionsarbetet är Camilla Nyqvist. Hon bär titeln Governance Lead och är den som ansvarar för processen som används vid utvärderingen av AstraZenecas underleverantörers tillverkning av läkemedelssubstanser.
-Vi är nog ovanligt mycket inne och petar i våra underleverantörers verksamhet jämfört med andra läkemedelsföretag. Det tror jag att jag kan hävda, säger Camilla Nyqvist, som har jobbat närmare ett decennium med att granska och inspektera AstraZenecas underleverantörer.
Bara fem i varje land klarar nålsögat
Genom åren har AstraZeneca granskat fler än 50 i företag i Kina och 50 i Indien. För fem år sedan inleddes det första samarbetet i Indien. Omkring fem företag per land har klarat att komma igenom nålsögat och är i dag underleverantörer till AstraZeneca. Det finns säkerligen fler tillverkare i Indien och Kina som skulle klara miljö- och säkerhetskraven, men AstraZeneca har beslutat att inte samarbeta med fler än högst tre till fem företag i respektive land.
-Vi vill jobba långsiktigt med ett fåtal företag som vi verkligen lägger ner tid och energi på. För oss handlar det om ett åtagande på minst 10-20 år. Det hela har gått ifrån traditionella inköp till att mer likna partnerskap, säger Nicklas Westerholm, globalt ansvarig för AstraZenecas outsourcing av tillverkningen av aktiva läkemedelssubstanser.
Han arbetar, tillsammans med ytterligare 64 personer på Global API Supply, den avdelning som hanterar outsourcingen av aktiva läkemedelssubstanser, API (Active Pharmaceutical Ingredient).
AstaZeneca utvärderar sina underleverantörer med ett eget inspektionssystem
-Orsaken till outsourcing är givetvis att effektivisera produktionen och reducera kostnaderna, men det handlar även om få tillgång till ny kompetens och andra tillverkningstekniker, säger Nicklas Westerholm.
Välkomnar miljödebatt
Camilla Nyqvist och Nicklas Westerholm välkomnar den debatt som uppstod efter att Joakim Larsson och hans forskarkollegor i Göteborg visade på problemen med höga läkemedelsutsläpp i Hyderabad i Indien. Den har lyft upp frågan inom branschen om kontroll av underleverantörer på ett välbehövligt sätt och även gett dem draghjälp i det interna arbetet. AstraZeneca har två underleverantörer i det berörda industriområdet i Hyderabad och kan inte med full säkerhet veta att de inte bidragit till de miljöstörande utsläppen som forskningsrapporten redovisar, då utsläppen från nittiotalet fabriker renas i ett och samma reningsverk.
-Vi har sett till att öka kontrollen i de berörda fabrikerna som dessutom har egna reningsverk, säger Nicklas Westerholm.
Två kontraktstillverkare, en i Europa och en i Indien, deltar i ett pilotprojekt där AstraZeneca tar egna prover på mängden läkemedelsrester innan och efter att processvattnet behandlats i reningsverk. På så sätt vill AstraZeneca få bättre kontroll på hur väl reningen fungerar.
En central del i kontrollen av underleverantörer är att ha folk på plats. AstraZeneca har kvalitetspersonal på plats i Asien vid tre kontor - ett i Japan, ett i Kina och ett i Indien. Vid varje kontor arbetar ett 10-tal personer.
-Att ha personal i länderna med lokal kännedom om marknaden och leverantörerna är extremt viktigt för oss, säger Nicklas Westerholm.
I samarbetet med underleverantörerna försöker AstraZeneca även ha koll på hur deras underleverantörer uppför sig och kräver därför transparens i leverantörskedjan. I underleverantörsavtalen slås fast att om en underleverantör vill byta ut delar av sin tillverkningsprocess eller byta underleverantör så måste AstraZeneca informeras om detta. Därefter kan AstraZeneca kräva information om vad bytet kan ge för konsekvenser.
-Vi försöker jobba med företag som har ett liknande sätt att utvärdera sina underleverantörer som vi. Vi uppmuntrar dem att använda våra verktyg för att kontrollera underleverantörerna, säger Nicklas Westerholm.
Underleverantörerna slår AstraZeneca på fingrarna
AstraZeneca införde 2007 koncernövergripande miljömätetal, som samlas inom begreppet "environmental footprint". Nicklas Westerholm påpekar att arbetet med att mäta och målsätta företagets påverkan i termer av miljöfotavtryck är i sin linda, där AstraZenecas fotavtryck i nuläget omfattar mängden avfall (både läkemedelsrester och vanligt avfall) samt koldioxidutsläpp relaterade till energianvändningen. Centralt är att miljömålen kopplade till fotavtrycken måste uppfyllas oavsett om det handlar om verksamheter inom koncernen eller hos en underleverantör. Mätningarna hittills visar att underleverantörerna gör bättre ifrån sig på avfallssidan, de generar mindre mängd avfall vid tillverkningen av läkemedelssubstrat.
-En förklaring till detta kan vara att många av våra underleverantörer är mycket kostnadsmedvetna. De satsar på att öka återvinningen och att ta hand om de dyrbara substraten, säger Camilla Nyqvist.
Underleverantörerna får finna sig i att ibland behöva göra vissa investeringar för att klara AstaZenecas miljökrav. Men för att arbetet ska komma vidare försöker AstraZeneca även lyfta miljöfrågan på ett mer allmänt plan i lågprisländerna. I maj i år ordnade AstraZeneca en miljökonferens i Kina. Förutom underleverantörerna var även kinesiska politiker och myndighetsrepresentanter inbjudna. Då passade AstraZeneca på att berätta vilka krav de ställer på nuvarande och framtida samarbetspartners, särskilt när det gäller reningssystemen från de fabriker som anlitas.
-Vi vill bidra till ökad miljömedvetenhet och samtidigt berätta om vad vi ställer för krav. För en del är det här ganska nytt, säger Nicklas Westerholm.
Ekosystemtjänster blir allt mer uppmärksammade och nu får också en av världens ledande forskare inom området, Volvos Miljöpris år 2010. Det är Harold Mooney, professor vid Stanford University i Kalifornien som i år belönas med äran och 1,5 miljoner kronor av den vetenskapliga juryn bakom priset.
MiljöRapporten har granskat ett antal svenska myndigheters arbete med hållbarhetsfrågor. Det mesta handlar om miljö, sociala frågor finns sällan med. Att kommunicera är inte heller prioriterat, det kan vara svårt att hitta fakta om vad myndigheterna faktiskt gör.
Ett Volvo Personvagnar ägt av Kinesiska Geely står inför stora CSR-utmaningar. Det anser en rad experter på området som intervjuas av MiljöRapporten. Men bilden är inte på något sätt nattsvart. Den genomgående uppfattningen är att de kinesiska ägarna har mycket att lära och att de vill ta den chansen.
Miljöfrågorna blir inte avgörande i riksdagsvalet — om det inte inträffar något akut, en olycka eller miljöskandal. Det är den allmänna bedömningen av riksdagspartiernas miljötalespersoner som samtliga intervjuats i det senaste numret av tidningen MiljöRapporten.
Just nu prospekteras det efter naturgas både på Österlen och runt Siljansringen. Två liknande energiprojekt där det ena hyllas och det andra hatas. MiljöRapporten undersökte hur samma fråga kan väcka så olika känslor.
Efter en extra bolagsstämma i Vattenfall AB igår råder nya förutsättningar för den pan-europeiska energikoncernen. Från och med nu räcker det inte med hållbarhets- och miljöhänsyn i koncernens svenska verksamheter.
Drygt sex av tio riksdagskandidater vill öka låginblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Det framgår av en ny undersökning som Statoil låtit göra bland 280 riksdagskandidater.
De mest välavlönade generaldirektörerna inom Miljö- och Jordbruksdepartementen tjänar nu över 100 000 kronor i månaden.
Kanske är årets stora miljökatastrof nu på väg att få ett slut. Oljebolaget BP är optimistiskt efter gårdagens manöver med att pressa ned lera i det läckande borr hålet i Mexikanska golfen.
Björn Stigson har gjort avbön. Sveriges anfader av CSR återvänder till Handelshögskolan i Göteborg, och efter 15 år i Schweiz tar han inte längre
begreppet i sin mun.
– CSR var intressant för tio år sedan, idag är det ett alldeles för snävt synsätt,
säger han.
Drygt 130 miljoner kronor satsades på projektet hållbara städer för att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Men stödet sågas av miljöekonomiska enhetschefen på Konjunkturinstitutet, Eva Samakovlis, som anser att det inte är kostnadseffektivt.
Halterna av nonylfenol minskar stadigt i de stora reningsverken. För tre år sedan uppmärksammades miljögiftet i kläder och textilier och nu jobbar branschen för renare tyger.
Ekonomin pekar uppåt och det kritiska läget på arbetsmarknaden har vänt.
Nu kommer jobben, och det gäller även inom miljö och hållbarhet.
- Vi siktar på att anställa ungefär 70 personer med den typen av kompetens de närmaste två åren, säger Siv Axelsson, HR-ansvarig på WSP.
Få lagringsmöjligheter, långa transportavstånd och utspridd basindustri. Många hinder måste övervinnas om en svensk CCS-satsning ska bli verklighet.
Det är nu klart med de första kursdagarna i den utbildningssatsning som i höst startar i samarbete mellan MiljöRapporten och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sinande vattentillgångar pressar många underleverantörer och svenska företag uppmanas förbereda sig för global vattenbrist. Ikea tar nu första stegen för att minska vattenanvändningen i produktionsledet.
Satsa på jämförande påståenden och hänvisa till fördjupad miljöinformation på webben. Det är Bil Swedens råd till bilbolagen för att slippa anklagas för felaktig miljöreklam.
Nu ska det bli enklare och billigare för företag att ta fram klimatdeklarationer. Det påstår Miljöstyrningsrådet som hoppas på ett internationellt genombrott för klimatdeklarationerna.
Att sluta kretsloppen och få tillgång till återvunnet material är en överlevnadsfråga för Ikea och andra företag som vill behålla sina låga priser. Det tror Ikea-veteranen Thomas Bergmark som numera är hållbarhetskonsult.
Flygindustrin är redo att gå över till förnybar flygfotogen trots att tillverkningen av grönt flygbränsle fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede. SAS hoppas kunna fasa in grönt flygbränsle redan inom ett par år.
Med hjälp av en storsatsning på virtuella möten och effektivare lokaler har TeliaSonera Sverige pressat ner sina koldioxidutsläpp med 76 procent. Resenotan har dessutom minskat med 220 miljoner kronor.
Företag måste våga släppa kontrollen över sin hållbarhetskommunikation och släppa fram debatt. Det krävs för att satsningar inom sociala medier ska lyckas. Det budskapet fick åhörarna på seminariet Tillståndet i miljön med sig av kommunikationsexperten Niclas Ihrén.
Att köpa grön el ger ingen konkret miljönytta utan är en symbolhandling för miljöengagerade företag. Det medgav Svensk Energi under en intensiv debatt på seminariet Tillståndet i miljön.
Alla flygplatser ska klimatmärkas under 2010 och stora investeringar ska göras för att minska skadliga utsläpp till vatten. Det är några av förändringarna när de statliga flygplatserna samlas i bolaget Swedavia AB.
Reglerna för klimatargument i miljöreklam ska bli tydligare. Vid årsskiftet publicerar ISO en standard som beskriver hur påståenden om att vara klimatneutral och koldioxidfri måste kunna styrkas.
Företagen nobbar klimatsatsningar utomlands
Utsläppshandel
2010-04-26 07.09
Död hand över klimatmärkning av mat
KLimatmärkning
2010-04-23 09.03
Statskontoret vill att staten tar över Svanen
Miljömärkning
2010-04-23 07.15
”Transporter utan fossila drivmedel är en huvudfråga”
Miljöpolitik
2010-04-21 16.59
Skattebefrielsen för biodrivmedel under lupp
Biodrivmedel
2010-03-31 09.58
Genombrott för grönt flygbränsle
Flyg och miljö
2010-03-25 12.00
Han vill ha tillverkning av vindkraftverk på västkusten
Miljöinvesteringar
2010-03-23 15.56
Konsumentverket ogillar
koldioxidfri elreklam
Miljökommunikation
2010-03-23 11.47
Nu ska Max bygga energisnålt
Energibesparing
2010-03-22 12.41
Miljöskatter splittrar de rödgröna
Politik
2010-03-22 11.17
"Köp av utsläppsrätter
bryter mot lagen"
Klimatkompensation
2010-03-19 11.12
Regeringen vill minska kostnaderna för att nå miljömålen
Miljömålen
2010-03-18 11.34
Nytt kösystem ska gynna
miljöbilar på Arlanda
Miljöbilar
2010-03-15 10.29
Kritik mot Svanens sänkta miljökrav
Miljömärkning
2010-03-12 11.01
"Miljömålspropositionen ett
skal utan innehåll"
Miljömålen
2010-03-10 14.02
Stefan Edman oroas av
havens försurning
Havsmiljö
2010-03-03 10.49
Företagens ekoeffektivitet
under lupp
Företagsgranskning
2010-03-01 11.45
LFV: Högsta Domstolens skärpning påverkar inte Arlanda
Flyg och miljö
2010-02-25 11.25
Rockström oense med Statskontoret
Miljöforskning
2010-02-22 13.46
"Alltför många fel i företagens miljörapportering"
Redovisningar
2010-02-22 12.35
Tjänstebilsförare tvekar kring etanol
Miljöbilar
2010-02-19 11.45
Webbens möjligheter lockar hållbarhetsredovisare
Redovisningar
2010-02-19 11.02
Svenska forskare bekymrade
över IPCC-fel
Klimatforskning
2010-02-19 10.51
Skogsindustrin ville stoppa Naturvårdsverket
Avfall
2010-02-19 09.54
IKEA storsatsar på FSC
Hållbart skogsbruk
2010-02-16 16.03
Statskontoret: "Regeringen bör begära bättre redovisning av SEI"
Granskning
Avancerat hållbarhetsarbete under ledning
av Thomas Bergmark.
Kurs 26 oktober Stockholm.
Information och anmälan»
EFFEKTIV MILJÖKOMMUNIKATION
Skapa trovärdiga och säljande miljöargument.
Kurs 12 oktober Stockholm.
Information och anmälan»
