MiljöRapportens granskning visar att många företag har misslyckats med satsningen. SAS, Volvo, Kia, Apollo och Fritidsresor har alla det gemensamt att de försökte göra klimatkompensation i kundledet till en del av företagens miljöarbete. Men ingen har lyckats.
Volvo Personvagnar Sverige AB erbjöd fram till i somras sina kunder gratis klimatkompensation när de köpte en miljöbil. I Volvos fall blev resultatet en nota på 15 miljoner kronor per år samtidigt som kunderna inte såg något mervärde alls. Satsningen stoppades därför.
Inte heller Kia har lyckats. I ett år har bilkunderna erbjudits gratis klimatkompensation om de aktivt säger ja. Bara 20 procent har nappat på erbjudandet.
Flygbranschen införde tidigt möjligheten att klimatkompensera resor. Men förhoppningen att få resenärerna att bidra till företagens hållbarhetsarbete har kommit på skam. SAS införde möjligheten att klimatkompensera för två år sedan. Men knappt en procent av koncernens 40 miljoner resenärer per år kompenserar sina utsläpp.
Den som lyckats bäst är Fritidsresor. Nära hälften av resenärerna har nappat på erbjudandet att skänka en femma per resa till klimatkompensation samtidigt som Fritidsresor skänker lika mycket. Men det rör sig alltså om ett mycket litet belopp som Fritidsresor begärt av resenärerna.
Ointresset från privatpersoner bekräftas av Ola Hansén, klimatexpert på Energimyndigheten. Under en period ringde många såväl privatpersoner som företagsrepresentanter till Ola Hansén och hans kollegor, men privatpersonerna har slutat ringa.
För företagen har ointresset skapat ett potentiellt trovärdighetsproblem. Att marknadsföra klimatkompensation som en del av företagets miljöarbete klingar falskt när bara en marginell del av kunderna väljer det alternativet.





