2010-01-08 15.33
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
EU-parlamentarikern Lena Ek (c) och Electrolux är lättade över att det sent omsider kunde bli ett beslut om nya regler för EU:s energimärkningsdirektiv. Electrolux hade dock föredragit ett helt nytt system med öppna energikravsklasser.
Viktor Sundberg lobbar för öppen energimärkning
Efter långdragna förhandlingar har EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet till slut enats om ett nytt EU-direktiv för energimärkning av produkter. Det gamla energimärkningsdirektivet som infördes 1992, där produkter klassas från A till G efter energieffektivitet, behövdes förnyas. Numera hamnar mer än 95 procent av alla nya tvätt- och diskmaskiner i A-klassen. Kompromissen går ut på att klasserna A+, A++ och A+++ införs, där de allra energisnålaste produkterna kommer att hamna.
År 2014 ska den nya klassificeringen ses över för att säkerställa att de allt mer energisnåla produkterna inte återigen enbart hamnar i enda energiklass. Om så sker vill EU-parlamentet att produkterna omklassificeras till en lägre energimärkningsklass för att ge plats för nya, mer energisnåla produkter i de översta klasserna. Det alternativet ogillas av ministerrådet och industrin.
- I takt med att det kommer nya produkter måste industrin kunna acceptera att varorna klassas om utifrån skärpta energikrav, säger Lena Ek.
Industrins motargument är att då riskerar man att samma produkt kan finnas i butiken med två olika energimärkningar beroende på när den hamnade på marknaden, vilket kan förvirra kunderna. Lena Ek ser kompromissen som en framgång, medan Electrolux och många industriaktörer hade föredragit en annan och i deras tycke mer långsiktig lösning.
- Vi hade hellre sett att ett helt nytt, öppet system skapades för energimärkningen där nya klasser istället kan byggas på i takt med att produkterna utvecklas, något i likhet med Euroklassningen rörande utsläppskrav för bilar, säger Viktor Sundberg, miljöchef för Electrolux hushållsprodukter i Europa och ansvarig för EU-frågor.
Han konstaterar efterklokt att det är något som alla inblandade borde ha tänkt på från början när grunden för energimärkningen utformades i början av 90-talet.
- Då hade hela denna situation och den politiska fördröjningen kunnat undvikas, säger Viktor Sundberg.
Av Lisa Ringström
FAKTA
Hittills har EU:s energimärkning gällt för hushållsapparater som exempelvis kyl, frys och tvättmaskiner. Med de nya reglerna kommer även produkter som inte själva drar energi men som indirekt påverkar energianvändningen att energimärkas, som exempelvis fönster, dörrar och kranar.
© MiljöRapporten Tel: 08-234710 Mail: redaktionen@miljorapporten.se
Havsmiljö
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
Företagsgranskning
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Flyg och miljö
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
Fyll i din e-postadress för att prova tjänsten!
Kooperativ vindkraft splittrar moderaterna
...
Fortsatt undantag för industrin i elcertifikatsystemet ...
EU förbereder skärpning av klimatmålet ...
NCC satsar på gröna anbud ...
Krav på ökat skydd för gammelskogar ...
Svårt att välja ut IPCC-granskare ...
MP vill satsa bilforskningspengar på tåg ...
Chalmersstudie visar potentialen för förnybara drivmedel ...
Fortsatt undantag för industrin i elcertifikatsystemet ...
EU förbereder skärpning av klimatmålet ...
NCC satsar på gröna anbud ...
Krav på ökat skydd för gammelskogar ...
Svårt att välja ut IPCC-granskare ...
MP vill satsa bilforskningspengar på tåg ...
Chalmersstudie visar potentialen för förnybara drivmedel ...
Miljöforskning
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Redovisningar
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Miljöbilar
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Redovisningar
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Klimatforskning
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler. Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler. Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
Avfall
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
Hållbart skogsbruk
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Granskning
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI, använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI, använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
Miljökommunikation
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
Utsläppshandel
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
Klimatneutralitet
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Klimatneutralitet
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
Klimatavtalet
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
Klimatavtalet
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Myndigheters miljökrav
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Investerarkrav
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
Kemikalier
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
Hållbarhetsredovisning
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
Hållbarhetsredovisning
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
Klimatkompensation
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
Klimatkompensation
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
Klimatkompensation
Knappt en procent av SAS cirka 40 miljoner resenärer koldioxidkompenserar sin resa. Nu ändrar SAS strategi för att få fler att klimatkompensera.
Knappt en procent av SAS cirka 40 miljoner resenärer koldioxidkompenserar sin resa. Nu ändrar SAS strategi för att få fler att klimatkompensera.
2010-01-08 15.33
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet
MiljöRapporten har under en tid granskat miljöledningssystem och lyft fram forskarkritik mot exempelvis ISO 14 001. Vi har också granskat redovisningsstandarden GRI, som av olika skäl slagit igenom bland svenska företag, medan det internationella intresset varit betydligt svalare. Reaktionerna på detta har varit intressanta. Ett fåtal har hört av sig och varit kritiska. En reaktion har varit att vi sysslar för mycket med ifrågasättande, och istället borde lyfta fram goda exempel. Ni borde ha en "mer positiv attityd till miljöarbetet", skrev en miljöforskare till oss.
»
Allt fler företag väljer att slopa den tryckta hållbarhetsredovisningen till förmån för hemsidan. Interaktiv design, smarta presentationer och lägre kostnader får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben. Det tryckta formatets begränsningar lockar inte längre.
»
- Klimatsmart livsmedelsproduktion
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
Nyhetsbrevet MiljöRapporten är en fristående publikation som har inlett ett samarbete med Sveriges största forskningsinstitut för miljö- och hållbarhetsfrågor, IVL Svenska Miljöinstitutet. »
I 20 år har MiljöRapporten hjälpt sina prenumeranter att följa med i utvecklingen på miljöområdet. Under 2010 firar vi detta med en rad aktiviteter - följ MiljöRapporten under vårt jubileumsår! »
© MiljöRapporten Box 101 77 100 55 Stockholm Tel: 08-234710 Mail: redaktionen@miljorapporten.se
