
Björn Stigson tror att osäkerheten efter Köpenhamn gör att företagens beslut fördröjs.
-De signaler som vi får från ministernivå är att de vill ha ett närmare samarbete. De har insett att det är näringslivet som sitter på resurserna och kompetensen för att kunna förverkliga ambitionerna i klimatavtalet, säger Björn Stigson.
På uppdrag av EU-kommissionen håller därför WBCSD på att ta fram ett förslag om hur näringslivet ska få en aktivare roll i klimatförhandlingarna. Arbetet ska presenteras i mitten av året. En liknande utredning pågår i Japan.
Björn Stigson är tveksam till huruvida det är politiskt möjligt att hitta en klimatöverenskommelse enbart inom ramen för FN-samarbetet. Han tror att klimatförhandlingarna till viss del kommer tas över av nya samarbetskonstellationer mellan de stora ekonomierna i världen. Energi- och klimatdiskussionerna har exempelvis fått en allt viktigare roll inom Major Economies Forum.
Omställningen till hållbarhet inom näringslivet drivs vidare, även om en global överrenskommelse kring klimatet dröjer. Däremot hade ett nytt klimatavtal ökat omställningstakten, bedömer Björn Stigson.
¬-Osäkerheten gör att företagsledarna dröjer med att ta strategiska beslut och funderar ett varv extra, säger han.
En annan viktig faktor som Björn Stigson menar driver på hållbarhetsarbetet är befolkningsökningen och den ökade levnadsstandarden i u-länderna. Klimatavtal eller inte så kommer det växande antalet människor på jordklotet leda till att trycket på energi- och naturresurser ökar, vilket gör att företagen måste öka sin resurseffektivitet.






