Responsen blev över förväntan. Det visar resultatet som presenterades på torsdagsmorgonen i Stockholm. Underökningen har gått ut till de 100 största bolagen på Nasdaq OMX Stockholmsbörsen, varav 84 procent har svarat. 34 bolag har valt att låta sina svar vara offentliga.
-Med den här informationen hoppas vi få bättre beslutsunderlag och en fördjupad ägardialog med företagen. Den ger oss även möjlighet att få fram information som inte finns med i hållbarhetsredovisningarna, säger Allan Emanuelsson på DnB Nor, som är projektledare för Hållbart värdeskapande.
Företagen har i enkäten fått möjlighet att presentera sitt hållbarhetsarbete och hur långt de själva uppskattar att de har kommit med frågorna. Enkäten har riktats till företagens styrelser, vilka har varit ansvariga för att återkomma med svaren. Sasja Beslik på Nordea Investment Funds anser att det som är något som gör undersökningen unik och var ett medvetet beslut för att lyfta upp frågorna inom företagen.
Slutsatserna från enkäten visar, föga förvånande, att företag som uppger att de arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor har fått bäst resultat i enkäten. Miljö- och klimatfrågor upplevs av företagen som lättast att koppla till ekonomisk vinst och affärsmöjligheter. Däremot släpar arbetet med mänskliga rättigheter efter. Hälften av företagen saknar ett strukturerat arbete kring mänskliga rättigheter och området har också en mer undanskymd roll i hållbarhetsrapporteringen.
Svenska storbolag är överlag bra på att sätta upp riktlinjer för sitt hållbarhetsarbete, men de är sämre på att göra uppföljningar. Drygt 40 procent av företagen gör ingen systematisk uppföljning av hållbarhetsarbetet.
Alla företag som deltagit kommer att få individuell återkoppling rörande sina svar med en sammanställning hur företaget svarat i jämförelse med de övriga företagen i stort samt med andra i samma sektor.
-Jag ser fram emot att få kommentarerna från investerarna, det kan ge oss uppslag om hur vi kan förbättra oss ytterligare. Med dem kan vi även jämföra oss med andra företag, säger Malin Ripa, CSR-chef på AB Volvo, som genomgående fick höga betyg i enkäten.
Ericsson, Alfa Laval, Trelleborg, Stora Enso, ABB och Atlas Copco tillhör dem som också hamnar i undersökningens topp.
Enkätsvaren ska nu fortsätta analyseras av investerarna. Förhoppningen är att utveckla en praxis på den svenska börsen för hur hållbarhetsrelaterade frågor redovisas och hur de ska bedömas vid värdering av företag.
Investerarna som grupp kommer inte att ge några gemensamma rekommendationer om hur företagen bör förbättra sig, utan de är upp till de enskilda förvaltarna att kontakta företagen med förslag på förändringar. För Folksam är företagsbonusen ett aktuellt ämne. Enkätsvaren visar att hållbarhetsfrågor inte återspeglas i bonussystemen. Mycket få företag har kopplat samman framgångar i hållbarhetsarbetet med bonussystemet för att skapa positiva incitament i hållbarhetsarbetet.
-Det här är en intressant fråga som vi nog kommer att ställa frågor kring. Det är viktigt att skapa drivkrafter för hållbarhetsarbetet som inte bara bygger på piskor utan även morötter, säger Carina Lundberg Markow, chef för Ansvarsfullt ägande på Folksam.
Bakom Hållbart värdeskapande finns DnB NOR, Folksam, Handelsbanken, Meta Asset Management, Nordea Investment Funds, SEB, Skandia Liv, SPP, Svenska Kyrkan, Swedbank Robur samt Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Gruppen har ett förvaltat kapital om 3 800 miljarder kronor. Tillsammans har institutionerna 490 miljarder placerade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 18 procent av kapitalet på Stockholmsbörsen.
Företagsenkäten innehåller frågor om inom fyra områden; företagets styrande riktlinjer och förpliktelser, implementering och efterlevnad, kommunikation och rapportering samt styrelsens ansvar. Företagen har rankats inom varje område. Företagen tillfrågades om riktlinjer som rör mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljö och klimat, anti-korruption, ansvarsfull affärsetik samt arbetsmiljö, säkerhet och hälsa.
I praktverket Planeten havet beskriver Stefan Edman framtiden för haven.
Han är optimistisk om Östersjöns framtid, men ser försurningen av världshaven som det stora globala hotet.
Nu ska nordiska företag rankas efter hur ekoeffektiva de är. Resursförbrukning och vinstgenerering ska sammanföras i en och samma siffra. Det ska ge investerare vägledning om vilka företag som ligger i frontlinjen för hållbart företagande.
Utsläppstaket för Arlanda flygplats blir bindande från och med 2011 i stället för 2016. Det meddelar Högsta Domstolen i en dom. Men de ansvariga på LFV är inte oroliga.
Fortsatt undantag för industrin i elcertifikatsystemet ...
EU förbereder skärpning av klimatmålet ...
NCC satsar på gröna anbud ...
Krav på ökat skydd för gammelskogar ...
Svårt att välja ut IPCC-granskare ...
MP vill satsa bilforskningspengar på tåg ...
Chalmersstudie visar potentialen för förnybara drivmedel ...
Regeringen bör inte minska sitt beroende av Stockholm Environment Institute, SEI. Det anser Johan Rockström, vd på SEI. Statskontoret anser däremot att regeringen bör anlita fler aktörer för att få miljökompetens i framtiden.
Forskarna Frank Figge och Tobias Hahn är inte imponerade av kvalitén på hållbarhetsredovisningarna. Dåliga kunskaper om utsläppsstatistik gör att fel passerar förbi såväl externa granskare som interna experter.
Intresset för gas- och etanolbilar minskar hos tjänstebilsförare. Samtidigt ökar intresset för elbilar. Det säger Ronny Svensson, vd på tjänstebilsföretaget Ynnor.
Allt fler företag väljer att bara publicera sin hållbarhetsredovisning på nätet. Lägre kostnader, interaktiv design och smarta presentationer får Ikea, AB Volvo och Green Cargo att satsa på webben.
Obekräftade och felaktiga siffror har lett till att trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC fått en rejäl törn. Svenska klimatforskare vill se strängare regler för vad som ska få komma med i nästa IPCC-rapport för att undvika fler forskningsskandaler. Björn-Ola Linnér tycker att det är olämpligt att ledande personer inom IPCC sitter på dubbla stolar.
En ny handbok om avfall har skapat en rejäl konflikt mellan å ena sidan Naturvårdsverket och å andra sidan Jernkontoret och Skogsindustrierna. Organisationerna hävdar att medlemsföretagen kan förlora flera hundra miljoner kronor om boken hanteras på fel sätt av tjänstemän på länsstyrelserna.
Ikea arbetar hårt för att öka mängden miljömärkt skogsråvara i sina produkter. På lång sikt ska allt trä i Ikeas produkter komma från skogar som är certifierade.
Regeringen bör kräva tydligare redovisning av hur Stockholm Environment Institute, SEI, använder sitt basanslag och vilka resultat det skapar. Regeringen bör också anlita fler aktörer än SEI i framtiden. Det är slutsatsen i en utvärdering som Statskontoret genomfört.
I vår väntas riktlinjer för miljöbudskap i bilreklam efter hård kritik från Konsumentverket. Bil Sweden tycker att bilföretagen kläms åt oförklarligt hårt jämfört med andra branscher.
De svenska säkerhetsreglerna stoppade bedragare inom utsläppshandeln från att lura svenska företag. Energimyndigheten hoppas att EU tar efter Sveriges säkerhetstänkande när det EU-gemensamma utsläppsregistret ska sjösättas 2010.
Pionjären LFV tycker att etiketten klimatneutral är ett enkelt och tydligt sätt att nå ut med sitt klimatarbete. De senaste sex åren har de egna utsläppen av klimatgaser minskat med 70 procent.
Klimatkonsulterna är oense om det lämpliga i att kunderna utropar sig som klimatneutrala. Det Naturliga Steget och U&W anser att det är oseriöst att utmåla sig som klimatneutral, medan Respect anser att det fungerar som en bra motor för att få företagen att minska sina klimatutsläpp.
En besvikelse, men ingen större överraskning. Det är svenska miljöchefers kommentar till det uteblivna resultatet av klimatmötet i Köpenhamn.
Näringslivet kommer att spela en viktigare roll i de kommande klimatförhandlingarna. Det tror Björn Stigson på WBCSD, och han är inte ensam. Även EU-kommissionen vill att företagen ska bidra till en öppning i det låsta förhandlingsläget.
Länsstyrelsen får inte ställa koldioxidkrav på bolag som ingår i handeln med utsläppsrätter. För att få ner utsläppen har Länsstyrelsen i Norrbotten därför valt att ställa krav på bolagens energiförbrukning.
Svenska företag är bra på att ta fram riktlinjer för hållbarhetsarbetet men sämre på att göra systematiska uppföljningar. Det visar den största samlade bedömningen hittills som svenska investerare gjort av hållbarhetsarbetet inom de svenska storföretagen. Volvo, Ericsson, ABB och Trelleborg kommer ut som vinnare.
En ny databas ska göra det lättare för företag att hantera kemikalier och miljö. Verktyget Chemsource har utvecklats i samarbete med skogsindustrin. Nu är tanken att fler företag ska kunna utnyttja verktyget när det är dags att leva upp till EU: s kemikalieförordning Reach.
För ett år sedan infördes krav att statliga bolag ska redovisa enligt GRI. Nu startar regeringen en granskning för att se hur GRI har påverkat bolagens hållbarhetsarbete.
GRI kostar pengar och kräver konsulthjälp. Den största nyttan med GRI är att det stärker varumärket, för det interna hållbarhetsarbetet är det inte lika viktigt. Det framkommer av enkätsvaren från statliga bolag som för första gången rapporterat enligt GRI.
Många företags satsningar på att stärka varumärket och få kunderna att använda klimatkompensation har misslyckats. Det visar MiljöRapportens granskning av en rad bolag som satsat på klimatkompensation.
En kostnad på nära 15 miljoner kronor per år och litet mervärde för kunderna. Det var skälet till att Volvo Personvagnar i somras stoppade sin satsning på klimatkompensering vid etanolbilsförsäljning. Istället satsar biltillverkaren på att ta fram mer bränslesnåla bilmodeller.
Knappt en procent av SAS cirka 40 miljoner resenärer koldioxidkompenserar sin resa. Nu ändrar SAS strategi för att få fler att klimatkompensera.
Industrin besviken på nya energimärkningsregler
Energimärkning
2009-12-23 00.44
En global koldioxidstandard börjar ta form
Koldioxidstandard
2009-12-22 14.27
Företagens satsning på grön el ger ingen miljönytta
Grön el
2009-12-19 16.43
LFV vill börja tillverka förnybart flygbränsle
Grönt flygbränsle
2009-11-28 11.48
Skallen från företagens vakthundar kan tystna
Företagsgranskarnas framtid
2009-11-27 14.19
Framtidens företagsvärdering styrs av produkternas miljöprestanda
Investerarnas SRI-prioriteringar
2009-11-26 14.22
Ny marknad med palmoljecertifikat växer fram
Hållbar palmolja
2009-11-06 17.56
Tveksamma miljövinster med miljöcertifiering
Miljöledningssystem
2009-10-23 18.37
AB Volvo skärper CSR-krav på 6000 leverantörer
CSR-krav på företag
2009-10-18 14.26
Sveaskog vill tjäna pengar på ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
2009-10-15 14.30
Sjöfarten förbereder sig för utsläppshandel
Transporter och miljö
2009-10-08 15.31
"Klimat utslitet som säljargument"
Miljökommunikation
2009-10-05 15.41
Många nybörjarfel för GRI-redovisande företag
Redovisningar
2009-09-25 02.31
Egna experter på plats avgörande när AstraZeneca valde outsourcing
Miljörisker i lågkostnadsländer
2009-09-15 15.05
Framgång för energibolagens egna miljövarumärken
Energi och miljö
2009-09-14 16.21
Storföretag ändrar miljöbilspolicy
Miljöbilspolicy
2009-09-03 16.08
Sveaskog utreder utsläppshandel för skogen
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 10.06
Skogsindustrin klimatlobbar inför Köpenhamn
Skogsindustri och klimat
2009-09-02 00.55
"Stockholmsinitiativet är inget hot"
Stockholmsinitiativet
2009-09-01 17.55
Klimatskeptikerna ger inte upp
Stockholmsinitiativet
- Klimat och säkerhet
- Volvos Miljöpris 20 år
- Clean Tech i Åre
